Vägen till tandläkaryrket var inte självklar
När Jane var 19 år flyttade hon till Nya Zeeland för att studera biologi och kemi. Drömmen var att bli marinbiolog – helst i varma vatten, med delfiner och rockor.
– Ganska snart insåg jag att jag nog ville bo i Sverige, och framför allt i Norrland. Då föll bilden av marinbiologin lite – det blev inte riktigt som i min fantasi, säger hon.
Under samma period mötte hon en svensk tandläkarstudent som berättade om yrket. Samtalen väckte nyfikenhet. Jane började förstå hur brett tandläkaryrket faktiskt är – och efter flera möten med professionen tog tanken form.
– Det var inget snabbt beslut. Men till slut kändes det rätt.
Intensiva studier – och många första gånger
Jane utbildade sig till tandläkare vid Karolinska Institutet i Stockholm. Studietiden var intensiv, men också rolig.
– Det var höga krav på närvaro, vilket gjorde att vi fick starka band till varandra. Man växer mycket tillsammans under de där fem åren.
Det finns många minnen som sitter kvar, men ett sticker ut lite extra.
– Första gången jag skulle borra i en riktig tand. Det var läskigt – det glömmer man inte.
Hon minns också stunder av tvivel.
– När vi skulle lära oss att sy med instrument i väldigt trånga utrymmen tänkte jag flera gånger: hur ska det här gå? Jag är dessutom vänsterhänt och mycket var anpassat för högerhänta.
I dag är det inga problem.
– Jag borrar lika bra med båda händerna. Det är viktigt att komma ihåg att allt tar tid. Övning ger färdighet – men inte över en natt.
Ett yrke som rymmer både hantverk och psykologi
För Jane är tandläkaryrket något mycket större än att ”laga tänder”.
– Det är en kombination av medicin, hantverk, psykologi och bemötande. Att kunna återskapa ett leende eller ge någon tillbaka förmågan att tugga – det är en otrolig känsla.
Det som gör yrket extra levande är att man aldrig blir färdig.
– Det finns alltid nya nivåer, nya kunskaper och nya sätt att utvecklas. Jag skulle välja samma yrke igen utan tvekan.
Att starta eget – frihet och ansvar
Att starta egen klinik var inget Jane planerade från början. Det växte fram utifrån livssituation och de förutsättningar hon hade just då.
– Det visade sig fungera väldigt bra. I dag kan jag inte tänka mig att jobba på något annat sätt.
Hon beskriver företagandet som både frihet och ansvar.
– Man måste vara beredd att stå där med sitt namn som pant. Därför är erfarenhet och ett nätverk av kollegor viktigt.
Och framför allt – teamet.
– Ingen tandläkare är en bra tandläkare utan en bra tandsköterska och tandhygienist.
En vardag som aldrig är exakt likadan
Ingen arbetsdag är den andra lik. Patienterna har ofta rest långt och har ofta ett stort vårdbehov.
– Det gör att vi måste vara flexibla och jobba mycket i team. Planeringen på morgonen är sällan exakt samma som utfallet på eftermiddagen.
Men en sak är konstant.
– Fikat missar jag aldrig, säger Jane och skrattar.
Ett framtidsyrke – också i Norrbotten
Jane är tydlig med att tandläkaryrket har en stark framtid.
– Det här är ett yrke som inte kan ersättas av maskiner eller AI. Däremot kan vi få nya hjälpmedel som gör oss ännu bättre.
Att det råder brist på tandläkare i Norrbotten ser hon som en utmaning – men också en möjlighet.
– För att lyckas rekrytera behövs trygghet, handledning och strukturer där man får växa i yrket. Utveckling och vidareutbildning är avgörande för att människor ska vilja stanna.
”Fundera inte – gör det”
Till den som funderar på att bli tandläkare har Jane ett tydligt råd.
– Fundera inte längre. Gör det! Jag har aldrig ångrat mig.
Och till sitt yngre jag hade hon velat säga:
– Ha tålamod. Det är okej att inte kunna allt direkt. Vi har alla varit nya någon gång.
I dag konstaterar hon:
– Jag lever en dröm som jag inte ens visste att jag hade. Och jag hoppas få stanna i den länge.