Norrbotten går före – med modell för näringslivets behov

Projektet tar fart – kartläggningen startar i hela länet

Projektet Kompetensarena Norrbotten har pågått sedan januari 2025. Nu tar det fart på allvar – när själva kartläggningen av arbetsgivarnas kompetensbehov startar i hela länet.

– Om vi ska lyckas med ett långsiktigt kompetensförsörjningsarbete måste vi ha en tydlig bild av arbetsgivarnas behov. Med en ordentlig kartläggning kan vi skapa utbildningar som matchar dem, säger Kjell-Åke Johansson, projektledare för Kompetensarena Norrbotten i Region Norrbottens pressmeddelande.

Modellen har utvecklats av Akademi Norr och Lapplands kommunalförbund under 2023 och 2024. Den har förfinats genom en omfattande kartläggning där 27 kommuner deltog, tillsammans med Region Norrbotten, Region Västerbotten och 30 näringslivskontor. Förutom svar från hundratals företag och offentliga arbetsgivare, bidrog även branschorganisationer som Visita, Installatörsföretagen, Byggföretagen och Industrirådet med viktig sektorsdata. Tillsammans lade detta grunden för det arbetssätt som nu testas i hela Norrbotten.

"Vad hände med svaren?" – en cykel att bryta

Många kommuner har erfarenheten: en kartläggning görs, alla gör ett bra jobb, men när det är dags att använda resultaten vet ingen riktigt vad som faktiskt kom fram. Rapporten hamnar centralt  och de som svarade får inte tillgång till sin egen data. Nästa gång frågan dyker upp måste man börja om från början.

Det är just den cykeln Akademi Norr och Lapplands kommunalförbund velat bryta. I deras modell är principen tydlig: insamlad data ska återföras direkt – och användas där den gör skillnad.

– Det här handlar inte bara om att spara tid eller pengar – det handlar om systemförändring. Vi visar att det går att bygga datadriven kompetensförsörjning med kommunen i centrum. Det borde vara norm, inte undantag, säger Martin Bergvall, förbundschef på Akademi Norr.

-Det är en modell för att fatta riktiga beslut. Vi använder den för att starta YH-utbildningar, driva universitetsdialoger och bygga utbildningsstruktur i små kommuner – något som många andra regioner också efterlyser, säger Marie Kuoljok, vuxenutbildningschef vid Lapplands kommunalförbund.

Nästa steg: hela länet mobiliseras

Det som nu är nytt är att modellen används för att samla in färska data från hela länet – med särskilt fokus på att få in kvalitativa svar från näringslivet i alla 14 kommuner. Region Norrbotten genomför kartläggningen i samverkan med näringslivskontor, kommuner, Akademi Norr och Lapplands kommunalförbund.

– Det är unikt att så många aktörer kan enas om ett gemensamt sätt att arbeta. Och det är en styrka att vi nu gör det med en metod som redan är förankrad, säger Martin Bergvall.

Samtidigt utvecklar Akademi Norr och Lapplands kommunalförbund arbetet vidare inom projektet Operativ kompetensförsörjning, i samarbete med Omställningsfonden, Umeå universitet och Region Västerbotten. Fokus ligger på att ge kommuner bättre verktyg för att planera sin kompetensförsörjning, arbeta mer strategiskt och anpassa utbildningsinsatser till lokala behov. Genom datadrivna arbetssätt, mikrokurser och stärkt samverkan med arbetsgivare ska fler kunna ta del av utbildning – utan att behöva lämna sin hemort.