”Fråga inte hur vi kan hjälpa Norrland, fråga i stället vad vi kan lära av dem.”

Under onsdagen hade Lapplands Kommunalförbund besök av generaldirektör Peter Fredriksson och sektionschef Anders Duvkär från Skolverket. Tillsammans med representanter från Lapplands Kommunalförbunds olika verksamheter fick de vara med om en intensiv dag som innehöll allt från hårda fakta till kulturupplevelser.

Onsdagens program var fulltecknat, förmiddagen ägnades åt information om Lapplands Kommunalförbund och några punkter som ledningen för LKF ville att besökarna från Skolverket skulle ta med sig, det gällde bland annat likvärdigheten i landet vad gäller högre utbildning, möjliggörande av distansutbildningar och riksintag till yrkesvux. 

Efter lunch gjordes ett besök vid fågelmatningen där Mats Karström och fyra elever från gymnasiets naturprogram berättade om fågelmatningen och på vägen tillbaka gjordes ett stopp vid Talvatissjön där gymnasieläraren Jan-Erik Kuoljok med elever bjöd på kaffe vid elden och berättade om den samiska inriktningen på samhällsprogrammet. Dagen avslutades hos eldistributionsprogrammet som visade hur säker stolpklättring genomförs. 

Vad kan vi lära oss av Norrland?
Dagen både inleddes och avslutades med reflektioner från generaldirektör Peter Fredriksson. Bland annat berättade han om ett seminarium som han kommer delta på senare under veckan, moderatorn hade förberett honom på vilka frågor som skulle avhandlas och den avslutande frågan var ”Hur ska vi hjälpa Norrland?”.

 Peter Fredriksson avlutade sitt tal med reflektionen att det kanske var så att frågan i stället borde vara ”Vad kan vi lära oss av Norrland?”. Detta med tanke på det samarbete som finns inom LKF och de okonventionella metoder som används för att kunna erbjuda kvalitativ utbildning i glesbygd.

 Samarbete och okonventionella lösningar
Vuxenutbildningschef Marie Kuoljok berättade att Lapplands Lärcentra erbjuder samma utbildningar på alla orter inom sitt område, det gör att invånarna kan både utbilda sig och bo kvar på sin hemort. Att bedriva utbildning på fyra orter med samma krav på kvalitet oavsett i vilken kommun eleven befinner sig har lett till okonventionella lösningar där fjärrundervisning och hybridlösningar är ett par exempel och där ligger Lapplands Gymnasium i framkant.

 Samarbetet mellan de fyra orterna är väl utvecklat och gör att det finns möjligheter inom verksamheten som annars hade varit omöjliga att genomföra, till exempel är alla fyra lärcentra en organisation där olika kommuner står för olika kompetenser. Nu ska samarbetet utvecklas ytterligare när lärcentrum och gymnasiet ska bedriva gymnasieutbildning och yrkesvux tillsammans inom utbildningen vattenkraftstekniker.

 Att vara fyra kommuner som samarbetar innebär framför allt en berikning av verksamheten och en ökad möjlighet att erbjuda ett brett utbud av utbildningar av hög kvalitet i glesbygd.

 Likvärdiga möjligheter
En aspekt som fick extra uppmärksamhet under förmiddagen var beskrivningen av hur möjligheterna till högre utbildning inte är likvärdig i hela landet.

Högskoleprovet är ett exempel där likvärdigheten brister. Inom LKF:s område finns bara en ort där det finns möjlighet att skriva högskoleprov, vilket är Kiruna. Det innebär både restid och kostnader som försvårar för invånarna att kunna göra högskoleprovet och i förlängningen att delta i högre studier. Att kunna göra högskoleprovet på fler orter skulle underlätta för glesbygdens kompetensförsörjning.

Mari Carlsten, lärcentrachef och verksamhetsutvecklare, berättade om ett annat exempel på hur förutsättningarna för högre studier kan skilja åt inom landet.  Forskningen visar att invånare som bor mer än 45 min från högskola/universitet i betydligt lägre grad läser vidare efter gymnasiet. Om man tittar på LKF:s kommuner och de kommuner som ingår i Akademi Norr inser man hur få orter som ligger inom 45 minuter från högskola/universitet. Ett sätt att lösa det skulle vara fler utbildningar på distans med färre fysiska träffar för att öka möjligheten för befolkningen i Norrlands inland att ta del av högre utbildning.

Intresse och nya perspektiv
Under dagen visade gästerna från Skolverket ett genuint intresse för hur samarbetet inom LKF gjort det möjligt att erbjuda utbildning i glesbygd. De jämförde med hur skolor i södra Sverige konkurrerar om eleverna i stället för att samarbeta.

Anders Duvkär som är sektionschef inom skolutveckling var mycket intresserad av ett norrbottniskt perspektiv av hur Skolverkets kurser och seminarier förläggs geografiskt. Tyvärr kan valet av ort för dessa resultera i svårigheter att delta från Norrbotten, det innebär ofta flera extra resdagar och ökade utgifter. Mari Carlsten berättade om en lärare som var tvungen att byta flyg i Stockholm och Köpenhamn för att ta sig till den ort där speciallärarutbildningen gick.

Både Peter Fredriksson och Anders Duvkär ställde frågor för att förstå de förutsättningar som finns i Norrbottens inland vad gäller att bedriva utbildning i glesbygd, bristande tillgänglighet på grund av de långa avstånden och bristande likvärdighet vad gäller högre utbildning och kompetensutveckling. De var angelägna om att ta till sig det perspektiv som skapas av gles befolkning och långa avstånd, inte bara inom länet men även avstånd till de södra, tätt befolkade landsdelarna.

När dagen var över åkte Peter Fredriksson och Anders Duvkär vidare till nya besök. De lämnade efter sig en känsla av tillförsikt och framtidstro – utbildning i glesbygd är värdefull, den ska fortsätta att utvecklas både för att ge glesbygdens befolkning möjligheter och för att bidra till Norrbottens kompetensförsörjning.

 Bildtext: Marie Carlsten lärcentrachef och verksamhetsutvecklare visar att det är lång resa för att skriva högskoleprov 2023 om man bor inom LKF:s kommuner. Hon vill att det ska vara enklare att skriva högskoleprov och att man ska kunna göra det i alla våra kommuner.