Frågor och svar

Questionmarks

Det finns mycket intressant att veta om energi. Vi har valt ut några frågor och svar här, men vill du veta mer: hör av dig till oss!

Vad menar man med klimatförändring och växthuseffekt?

Växthuseffekten innebär enkelt uttryckt att gaser i atmosfären håller kvar en del av den värme som utstrålas från jordytan. Atmosfärens naturliga växthuseffekt är en förutsättning för livet på jorden och utan den skulle det vara nästan 35 grader kallar vid jordytan än det är idag. Det som skiljer den klimatförändring vi idag upplever från denna naturliga effekt är att människans utsläpp förändrar atmosfärens kemi och därigenom förstärker växthuseffekten.

Klimatet har varierat naturligt i alla tider. Men den snabba förändring som nu sker är människans verk. Mätningar visar att sedan 1800-talets andra hälft har medeltemperaturen ökat med i närheten av en grad. Det är inte bara luften som värms upp, även världshaven blir varmare och världens isar smälter.

FN:s vetenskapliga klimatpanel IPCC utvärderar regelbundet kunskapsläget om klimatets förändring. Under 2013-2014 redovisades klimatpanelens femte samlade utvärdering (AR5). Panelen konstaterar i sin utvärdering bland annat att:

  • Vart och ett av de tre senaste årtiondena på jordytan har varit varmare än samtliga tidigare årtionden sedan 1850. På norra halvklotet har de senaste årtiondena sannolikt varit de varmaste under åtminstone de senaste 1400 åren.
  • Koncentrationen av växthusgaser i atmosfären har stigit till nivåer utan motsvarighet under åtminstone de senaste 800 000 åren. Koncentrationen av koldioxid har ökat med 40 procent sedan förindustriell tid, i första hand till följd av förbränning av fossila bränslen och i andra hand på grund av förändrad markanvändning.

 

Det framtida klimatet bestäms i allt väsentligt av halten av växthusgaser i atmosfären, det vill säga av de utsläpp som skett hittills, de som sker i dag och i framtiden. Utsläppens nuvarande storlek och ökningstakt sammanfaller med en beräknad temperaturökning på omkring 4 grader mot slutet av 2000-talet.

 

Effekterna av ett varmare klimat kommer att variera mellan olika regioner. På många håll i världen kan förutsättningarna för odling försämras. Länder kring ekvatorn, där en stor del av världens befolkning är bosatt, kan möta svåra utmaningar om uppvärmningen fortsätter. De scenarier som tonar fram i globala klimatmodeller visar på utbredd hetta och torka. Effekter i form av skördekatastrofer, svält och massflykt liksom effekter på länders och hela regioners ekonomier och finansiella system kan förväntas.

Klimatförändringarna kommer att påverka hela samhället och få effekter för olika ekosystem och samhällssektorer, även i Sverige. Följande effekter är att vänta:

  • Ökad nederbörd i hela landet En generell nederbördsökning väntas i hela landet. Även antalet tillfällen med intensiv nederbörd ökar. Mest ökar nederbörden i norra och västra Sverige. I fjälltrakterna kan nederbörden öka med upp till 25 procent. Det betyder en ökad risk för översvämningar.
  • Vattenbrist och torka i södra Sverige. Samtidigt väntas antalet skyfall bli fler och öka i intensitet även i södra Sverige.
  • Temperaturzoner flyttar norrut. Växtperiodens längd beräknas öka med mellan en och två månader i hela landet utom längst i söder där ökningen kan bli upp till tre månader.

 

Vad är egentligen energi och energikvalitet?

Ordet "energi" kommer från grekiska en ,"i", och ergon, "kraft", och handlar alltså om en "inneboende kraft". Allt i naturen innehåller energi, och varje händelse för med sig energiomvandling och energiöverföring. Energilagen säger att: energi kan varken skapas eller förstöras utan bara omvandlas. Totala mängden energi är alltid konstant.

Energi finns överallt men i olika former exempelvis rörelseenergi, kemisk energi, lägesenergi osv. Det sker ständigt energiomvandlingar och ett exempel är när vi människor gör något. Då använder vi oss av den kemiska energin som fanns i maten för att uträtta arbete ex. promenera - rörelseenergi. Det som däremot kan användas är exergin. Exergi är ett mått på energikvaliteten. Exergilagen: Exergi är den drivkraft som får allt att ske.

Elektricitet, rörelse, ljus och värme är olika former av energi. Av dem har värme lägst exergivärde dvs. lägst kvalitet och elektricitet och rörelse har högst. En amerikansk fysiker (Amory Lovins ) har sagt "Att använda el till att värma hus är som att skära smör med motorsåg". Vad han menar är att vi tar högkvalitativ elenergi (med exergivärdet 100 %) och gör om den till lågkvalitativ värmeenergi (med exergivärdet ca 3 %). Vi slösar alltså bort mer än 95 % av exergin. Exergi kan liksom energi aldrig nyskapas men till skillnad från energi kan den förbrukas. Därför ska vi tänka mer på att spara exergin.

 

Hur länge räcker en kilowattimme?

Effekt mäts i Watt (W) och är ett mått på en apparats styrka eller förmåga att arbeta. Energi mäts i Ws och beräknas som effekten (W) gånger tiden (s = sekunder). Det gäller alltså Effekt x tid = energi. När en elapparat som drar 1 kW används under 1 timme går det åt 1 kWh.

Hur länge räcker en kilowattimme då? Du kan till exempel ha en kaffebryggare ha påslagen i1,25 timmes. Tips! Det smakar godare och är mer energieffektivt att hålla kaffe varm i termoskanna. När du använder en plasma-tv på 42 tum på 220 watt kan den stå på i 4 timmar och 30 minuter. Har du däremot en LCD tv 42 tum med en lägre effekt på 128 watt kan den stå på i 7 timmar och 48 minuter.

 

Jag vill bygga nytt. Vad ska jag tänka på?

Skall man bygga för framtidens behov och med energismarta lösningar är det viktigt att energifrågan är med i hela processen ända fram till energideklaration av den nya byggnaden. Väljer man att köpa ett kataloghus kan hustillverkaren ta hand om hela processen från projektering till drift och uppföljning. Det är då viktigt att man kommer in med sina önskemål i ett tidigt skede innan projekteringen påbörjas. Det är du som beställare som är byggherre och normalt ägare av det byggda huset.

Mer om detta kan du läsa på den här sidan.

 

Jag vill sälja eller köpa en villa eller en lägenhet. Vad ska jag tänka på?

Du som vill köpa ett hus har rätt att få se en giltig energideklaration. Du som ska sälja ett hus ansvarar för att deklarationen görs och att spekulanten får se den före köpet. Här kan du läsa mer om vad köparen har rätt till och vad säljaren ska göra.

Mer om detta kan du läsa på den här sidan.

 

Jag vill byta uppvärmningssystem. Vad ska jag tänka på?

Det finns många olika uppvärmningssystem att välja mellan. Vilket system som är bäst är svårt att svara på, det beror på vilket system man har i dagsläget och vilka energikällor man har tillgång till. En annan viktig fråga är hur värmesystemet ska dimensioneras och om det är möjligt att först genomföra energieffektiviseringsåtgärder innan man sätter in ett nytt värmesystem. Genom att minska energibehovet först sparar du på framtida driftskostnader men du kan också spara på investeringen genom att kunna välja ett värmesystem som är mindre.

 En ny statlig certifiering av installatörer ska bidra till kvalitetsmässigt och miljömässigt bra installationer av förnybar energi. Den ska på sikt öka användningen av förnybar energi i småhus, mindre lokaler och mindre flerbostadshus i hela EU. Ännu finns inga certifierade installatörer. Men så snart det finns kommer dessa att listas på Boverkets webbplats.

 Det är också viktigt att tänka på tiden efter installationen: När installationen är klar är det ett bra tips att gå igenom installationen med installatören, kontrollera att allt är injusterat och fungerar enlig överenskommelse. Och se till att få nödvändiga funktions- och skötselinstruktioner. En dålig skött anläggning drar mer energi.

Vi på energi- och klimatrådgivning kan hjälpa dig att hitta rätt uppvärmningsform för just dig. Välkommen med dina frågor!

 

Är det någon idé med solenergi i Norra Sverige?

En solvärmeanläggning värmer vatten med hjälp av solen. Varmvattnet kan användas för att värma vattnet till kranar och duschar eller som ett tillskott till uppvärmningen i huset. Med solceller kan du producera din egen förnybara el. I solceller omvandlas solljuset till el. Den vanligaste solcellen består av en tunn skiva av ett så kallat halvledarmaterial där elektroner frigörs och skapar elektrisk ström. Processen pågår så länge solcellen är belyst men upphör när ljuset försvinner. Läs mer om solenergi för Norra Sverige

 

Vad är egentligen sparsam körning?

Sparsam körning, eller så kallad eco-driving, innebär att du använder bilen på ett bättre och mer medvetet sätt, så att du minskar din bränsleförbrukning, sparar pengar och miljö samtidigt som du kör lugnare och säkrare. Med sparsam körning kan bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen minska med upp till 15%. Dessutom kan kostnaderna för service och underhåll av fordonen minska. Detta är naturligtvis extra intressant för dig som själv kör mycket eller har anställda som kör mycket inom ditt företag. Här hittar du några snabba tips på sparsam körning!